En lång etapp helt utan Strand. Men med flera Stränder i bilen…
Sandstrandsprover från alla betrampade stränder längs den Svenska Norrlandskusten. Påminner lite om Dexters blodprovssamling från sina mordoffer…
Trofésamlingen på plats i Arjeplog inför avresan mot den norska kusten. Jag gissar på ungefär 15 burkar till annan jag är hemma igen den här etappen.
Vindrutetorkarna verkar rensa vägen från ren…
Helt sikker, Norge it is. Beachwalker är nu månne en liten, liten, liten global företeelse…
Tunnlarna är lite otäcksamma till en början. Smala, dåligt belysta. Men efter ett tag grottar man inte ned sig i det och känner sig lite välkommen in i det dunkla.
Broarna är smäckrare, nästan lite mänskligare på något sätt här i Norge. Speciellt när de känns lite sådär på sniskan.
Rica Hotel. Narviks högsta byggnad. Snyggt. Juniorservice. Gillar den bakgrundsljuset i fotot.
Rica Hotel Narvik. Panorama. Fler fönster finnes utanför bild. Lofoten på bild. Strax på riktigt.
Kontraster. Från den värdigt kyrkliga stillheten på Stiftsgården. Till det. Som är ungefär tvärtom på alla sätt och vis.
Stiftsgården Skellefteå. Stillheten och godheten råder. Alla är oerhört vänliga. Jag får rum fast det är stängt. Jag får mat fast restaurangen är stängd. Inget gör mig gladare än ren vänlighet.
Bosse på Sportcity är snäll och ger mig finemangpris på utochgåbyxor.
Byske. Camping. Passar inte min smak.
Pite Havsbad. Oj oj oj. Måste upplevas. Gå gott och ont.
Pite Havsbad. Sandkvalitén varierar kraftigt. På gott och ont igen…
Pite Havsbad. På gott och ont. Utsikten från balkongen är bedårande över havet och öarna. Sedan tittar jag nedåt. På gott och ont igen och igen…
De här dagarna har varit så hetsiga så jag väljer att tala med bild i detta logginlägg. Nedan följer den första dagen där de första stränderna blir beachwalkade. Mer beskrivande, textigt långloggande kommer senare. Senare, senare som Finnen sa när han gjorde sig till och försökte hälsa på Beachwalker som var lite märkvärdig när han tog det första Strandsandprovet…
Frukost hos Frostefar i typ Gävle
Rullsand
Badrum (bad uttalas som engelskans bad, dålig) Rullsand Camping
Första sandprovet klart!
Detaljerad färdplan
Hölicks Havsresort. Paketering när den ljuger på ett sätt som inte är finemang…
Framme. Någonstans i Gävlebukten ska jag sova första natten som The Beachwalker. Froste har lånat ut sjöstugan nästan på havet. Men han är inte där själv så jag äter macka och te med hans föräldrar och snicksnackar lite samtidigt.
Det har varit en lång dag men jag är lättad äver att äntligen vara på rull. Det regnade så avfärden fick vänta lite då den måste ske utan tak.
Jag har även hunnit med att kolla på någon form av festival där Nanne Grönvall uppträdde. Det var folkligt och ansträngt på en och samma gång som det ofta är här i Sverige. Ska bli intressant att se om stämningen kommer att upplevas annorlunda annorländers senare under färden. Enda gången jag har fått stryk var av en norrman på Kos. Och jag gillar finnar utan att riktigt förstå varför. Vi får se hur det blir som självklarhetens fader skulle ha uttryckt det hela.
Nu i början blir det mycket rapportering i loggen. Mycket som är nytt. Men när jag kommit in i Strandrutinerna ordentligt så hoppas jag kunna leverera mer hur jag tänker och undrar snarare än vad jag gör. Imorgon rullar jag mot den första stranden, Rullstrand. Det är ett ruulligt namn som jag ska fundera på några gånger under gångandet…
Om några timmar börjar självaste Strandvandringen. Eftersom jag har bestämt att det är förbjudet att börja detaljplanera tidigare än 1 dygn i förväg så blir det väldans stressamt dagen innan avresan. Börjar med att lämna in bilkamraten hos rekondgossarna på Car Wash som gör den väldans finemang. Åker över till sambandscentralen som består av herr Leijon och herr Weiderstål på AN D som skall hjälpa mig att förstå tekniken. Två kameror som ska förstås av någon som förstår stränder bättre än ”otäcknikaliteter”. De skrattar lite fint när jag försöker ta kort utan batteri. Sedan utan minneskort. Får kort-slutning på fel sätt.
Men tekniken är inte det stora problemet. Det är faktiskt stränderna. Jag får sitta halva dagen och ringa alla turistbyråer från Stockholm och uppåt och fråga om lite längre sandstränder. Det finns verkligen inga relevanta förteckningar på nätet. Alls. Inser snabbt också att det finns för få sandstränder i Sverige som är längre än 2 km. Så jag sänker kravet ned till 1 km i Sverige, Norge och Finland. Det blir intressanta samtal. Alla jag pratar med är kvinnor och de är snälla. Men. Det tror att herr Beachwalker är ungefär. Galen. De tror att jag skämtar först. Och sedan.
Men efteråt kommer det lite bra mejl och jag mappar in de Beachwalkervärdiga stränderna på en stor skärm på Google Maps. Försöker säkerställa längd och sandolikheten att det är en sandstrand så gott det går.
Den första verkar ligga ungefär i närheten av Gävle och heter Rullsand och kanske lite Brännsand. Det blir första anhalten. Men först yoga hemma i Gamla Stan, grötfrukost på Nytorget 6 och sedan möte i sambandscentralen/beachcamp hos glasögongossarna på AN D.
Just det. Jag instashoppade också. Handlingslistan som jag fixade på 4 timmar såg ut ungefär så här. + färgkritor som jag tjuvköpt i förväg. Beachwalkerfinfluga tog jag med hemifrån som jag fått av mina kamratliga arbetskamrater…
Nu ser jag ljuset i tunneln. Fast satan vad det regnar just nu…
