The Beachdriver
Min bilkamrat har anlänt och jag är väldans nöjd. Än så länge. Då jag har ett väldans stort intresse för bilar så är den skräddarsydd utifrån all min bilkunskap. För mig själv och uppdraget in i minsta detalj. En Audi S5 cabriolet är. Snygg. Snabb, Snål (i förhållande till sin prestanda 0.85 liter milen blandad körning), praktisk. Och dyr. Men det går alltid att hitta bra motiv för att köpa en dyr bil. I det här fallet så är min plan att behålla bilen ända tills jag nått den turkiska gränsen. Dvs cirka 15 år. Tidigare har jag bytt bil 1-2 ggr om året så det gäller jävlar att välja rätt. När jag köpte bilkamraten så gjorde jag en omvänd säljupplevelse. Jag försökte ge säljaren den optimala upplevelsen istället för mig själv som är köpare. Varför. Jo det börjar med Vargen.
Bilar intresserade mig. Inte.
Det var innan jag blev granne med Vargen och hans snälla storebror. Vargen och jag gick i samma klass och han och hans snälla storebror meckade först med mopeder och sedan med bilar. Jag hade en likadan moped som Vargen, en Yamaha Chappy. Min egen lillebror fick aldrig någon moppe eftersom han var för stor. Min far, som numera heter Faffar, svarade honom när mopedfrågan kom upp. ”Du kommer ju se ut som en sådan där jävla cirkusbjörn som cyklar på en enhjuling om du skaffar moppe.” Så var det med det. Vargens snälla storebror fick körkort och köpte en Golf Manhattan med 90 hkr. Som tur var satt jag i baksätet första gången de cruisade inne i Eskilstuna city. Vargen satt i passagerarsätet med nedvevad ruta, stereon på högsta volym en låt som hade en refräng. Som löd. GET INTO MY CAR!. Och jag skämdes. Kanske också för att det var just Vargen som gjorde det. Vargen hette Vargen eftersom han såg ut som en ung kopia av Arne Weise. Bruna glasögon med tjocka glas som förstorade alla söta fräknar i ansiktet. Han såg inte så farlig ut. Den där Vargen.
Vargen stod väl egentligen bara för vad han gillade när han cruisade runt lite fint. Idag är det jag som skäms för att jag skämdes. Och. Vi hade alla smeknamn på den tiden som ofta anspelade på ett särdrag. Det var Zaigan, Stickan, Pörnill, Bensa, Lådas. Och så jag. Tuppen. Kan inte förstå var det namnet kom ifrån…
Tack vare Vargen
Så ledde mitt nyfunna bilintresse till mitt första jobb som bilförsäljare på SAAB. Jag var inte så bra. Kunde för lite om bilar, de bilar jag sålde gick alldeles för billigt eftersom jag stod på kundens sida mer än på min chefs. Men under de långtråkiga dagarna när bilhallen stod tom önskade jag att han skulle komma in. Killen som kom in, tittade på den dyraste nya bilen i hallen och sa. Den här vill jag ha. 20 minuter senare var köpeavtalet underskrivet och jag satt där och bara log över den lättförtjänta provisionen och hur trevlig han var. Den där killen. Det var just den killen jag spelade när jag beställde bilkamraten. Den där köparen gör sitt bästa för att göra säljaren nöjd. Omvänd kundnöjdhet är den nya lilla svarta.